Musikmöten i coronatid, en presentation

Elmer Eriksson och jag Jannika jobbar i vanliga fall med musik bl.a. i äldrevård. Elmer spelar fiol och munspel (bland mycket annat som hon gör), och jag spelar gitarr. Och så kan vi en massa gemensamma låtar, efter många år med musik för äldre.
Lars Lindkvist har också jobbat med musik i äldrevården. Och är ledare för Järfälla spelmän.

Nu i coronatid hittade vi varandra i olika grupper på Zoom. Konstaterade att vi delar en passion för musiken, en stor sorg över alla inställda kulturarrangemang och en oro för hur det ska gå med musiken och glädjen om corona bara fortsätter och fortsätter.

Ännu en beröringspunkt är folkbildningstanken: ibland är det inte det stora och pampiga som berör mest, det kan ofta istället vara det oväntade, de små enkla mötena, där man sjunger en favoritlåt, berättar en rolig historia, där man får chansen att säga till den som sitter bredvid: den här kommer jag ihåg, den brukade min mamma sjunga, eller den spelade dom på dansen när jag träffade min man. Eller det där lite crazy,  en flashmob, en midsommarkrans, såpbubblor.

Jag ville så gärna dra in de här nyfunna vännerna i något slags musikaliskt samarbete. Så jag har funderat och skrivit förslag och dragit ihop möten och legat på. Och minsann! Nu har Elmer och jag gjort ett avtal med varandra om sommarjobb:

Den här sommaren, fram till 31/8, ska vi göra det till vårt gemensamma sommaräventyr att fylla världen med så mycket musik och glädje och så många oväntade musikmöten som möjligt. Vi ska kontakta äldreboenden och se vad som är möjligt. Om det går att göra musik någonstans, i någon trädgård eller under någon balkong, att öppna fönster eller samlas i entrén eller nåt. Om det går att få loss någon peng någonstans, så att vi kan betala mat och hyra. Däremellan ska vi sätta oss i parker och trädgårdar, med hatt swishnummer, och med en skylt som Elmer har gjort: Kom och sjung med.

Omkring oss har vi Lars, spelmanslaget och flera andra musikervänner som är sugna på att haka på, så fort det finns något att haka på. Omkring oss finns också studieförbundet Bilda, som söker pengar för långsiktig finansiering, både för Resursrike och för gårdfarimusiken. Men det är på sikt. Sommaren är NU. Det är NU som det är möjligt med utomhusmusik. I höst vet vi inte hur det blir. Om det fortfarande är besöksförbud.

Så vi har bestämt oss för att sätta igång ändå. Kanske någon kan betala nåt. Kanske det går att få nåt från nån fond. Bilda kan bidra med en del. Det får bli som det kan med det. Nu i coronatid är liksom inget som det brukar vara. Så då får det väl vara som det ÄR, och så gör vi det bästa vi kan hitta på av det:

Musikmöten i coronatid

När sommaren är slut har vi antagligen fått vara med om en hel del. Det planerar vi att blogga om här. Välkommen att följa med!

Här står vi inför ett rafflande sommaräventyr: Ska det bli nåt av nåt? Vilka ska vi få möta? Vad ska komma att hända? Ska någon våga boka någon musik? Vad ska hända när vi kommer dit? Spelar det någon roll för någon vad vi gör?  Ska de här musikäventyrarna kunna betala sin hyra när sommaren är slut, eller ska det visa sig att de hellre borde ha gjort något annat?

Ingen vet. Que sera, sera. Nu kör vi!

 

 

Det här inlägget postades i musikmöten i coronatid och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *